Om en långväga tävlingsresa till Skurup

(Scrolla ner för bildgalleri.)

Helgen vecka 41 bar det av till Skurup i Skåne för den klassiska zontävlingen Sydcup. Från början skulle vi åkt ner sju personer från IKVM, men en blev sjuk och en annan skadade sig, och då var vi bara fem kvar.

Redan första kvarten visade det sig att de medföljande ungdomarna André, Elsa, Kristoffer och Erik var ett glatt gäng och ledaren Sebastian valde därför att förlägga första kaffepausen till Kungsbacka. Sedan rörde vi oss söderut i maklig fart, och när ett par-tre timmar passerat började magarna kurra lite för högt och de gula M:en utefter vägen kännas alltför lockande. Tyvärr orsakade vissa missar i kommunikationen mellan pilotsäte och passagerarutrymme att vi missade tre tänkta matställen i rad, så till slut vände vi och åkte tillbaka en avfart för att kunna spendera våra surt förvärvade slantar på en och annan hamburgare.

Till hotellet kom vi vid 19-tiden på fredagkvällen varpå ett febrilt mobilladdande tog vid. Vi tittade en stund på The Hobbit,, framställde konst på hotellets anteckningspapper, tittade på Kristoffer som låg på golvet och skrattade, etc, etc – och plötsligt slog klockan 22.30 och det var läggdags.

I arla morgonstund gick vi sedan upp och vräkte i oss av frukostbuffén, flytande viktklasser har onekligen sina fördelar… En gps-guidad halvtimmes färd senare var vi framme i hallen (arenan?) i Skurup, där våra vänner från Frölunda Judoklubb väntade på oss. Sebastian skulle coacha dem också, vilket innebar att vårt lilla femmannagäng plötsligt blev tio. Tio var även klockan när tävlingen startade, på minuten efter tidsschemat.

Coachningen flöt på bra, det blev en del flyttande mellan de tre tävlingsmattorna, men det gick att hantera. Mycket på grund av att de duktiga ungdomarna själva höll bra koll på när deras matcher kom upp på tavlan, och såg till att ställa upp i tid. Ett par timmar senare var vi färdigtävlade och kunde räkna hem medaljer till samtliga. Guld till Kristoffer, som snabbt vann samtliga av sina matcher, silver till André som gav sin motståndare två mycket bra matcher (där coachen gott tycker att ett och annat kast borde gett högre poäng…), brons till Elsa som särskilt utmanade sina motståndare i ne-waza, och brons till Erik som gjorde en minnesvärd tani-otoshi i den match som vanns på ippon.

För vår vänklubb i Frölunda gick det mycket bra, med tre guld, ett silver och ett brons. Sebastian tackar för förtroendet att få coacha även dessa ungdomar och kan bara konstatera att det ryms många stora personligheter i den här lilla sporten. (Dessutom får det plats en och annan konstnär. Fyra porträtt av undertecknad målades på whiteboarden, men av pressetiska skäl går de ej att publicera.)

Tack alla för en jättekul resa! Och Erik/Kristoffer – låten ni sjöng 300 gånger på vägen hem får ni gärna sjunga a capella på KM.

/Sebastian

[AFG_gallery id=’2′]